Catch and Release, bra eller dåligt för gäddan?

Torsåsbygdens sportfiskeklubb hade förmånen att ha Martin Stålhammar som föreläsare, han arbetar som fiskevårdskonsulent vid Länsstyrelsen i Karlskrona. Martin har doktorerat i ämnet catch and release. Att fånga och återsläppa gäddor har blivit det som de allra flesta sportfiskare tillämpar. Men varför gör vi så, vad finns det för vetenskaplig grund för att det är det bästa för att bevara en stark och hållbar population var gäller gädda. Jag tror att det är många med mig som ”tycker” sig vet vad som är rätt. Genom denna föreläsningen med Martin rätas många frågetecken ut men det väcker självklart också nya frågor.FB_IMG_1574196706501Screenshot_20191121-113837_GalleryJag kan ju bara prata utifrån mig själv när det kommer till åsikter i denna fråga, sen hör jag och ser vad som diskuteras i ämnet både när man pratar direkt med andra fiskare men också vad som skrivs i tidskrifter och på sociala medier. Martin börjar prata om det ökade fisketrycket som sker i vissa gäddlokaler, naturligt blir att diskussionen handlar om Blekinges fiskevatten eftersom Martin är fiskevårdskonsulent där. I Karlskrona området är det flera gäddtävlingar varje år koncentrerade till framför allt hösten. Även vi i Kalmar Län har flera gäddtävlingar, ja det finns ju gäddtävlingar längs nästan hela Östersjökusten. Martins har uppgifter om att det är ca 100 tävlingar per år och självklart sliter det på fiskbestånden.20191119_191418Detta blogginlägg kommer till största delen självklart att handla om Martins föreläsning men också om min tankar och funderingar kring ämnet catch and release. Intressant är att sett till sportfisket i sin helhet (i Blekinge) så tillämpar 97% så kallat catch and releasefiske. När det gäller tävlingsfisket är catch and release tillämpat till 100%. Jag tror att den siffran lätt går att överföra till de flesta tävlingar som fokuserar på gäddan.

Argumentet för att tillämpa catch and release har i alla fall för mig varit att det starkt bidrar till en fortsatt stark population, är det så? Svaret på den frågan är inte så enkelt som jag hade hoppats på. Överlevnaden på de fiskar som återsläpps är inte helt enkelt att studera, och framför allt inte långtidsöverlevnaden. Sett till Martins forskning dör 1-14% av gäddorna efter att de återutsatts av olika orsaker. Jag har tänkt att om fisken simmar iväg tillsynes frisk och pigg är ”faran över” och att den med största säkerhet snabbt åter acklimatiserar sig och snart vill hugga igen (eller äta). 20191119_191733Tittar man på olika arters påverkan av catch and release är det flera faktorer som styr, exempelvis de arter som är tryckkänsliga på grund av att de lever på djupt vatten, där det finns gott om andra predatorer i närområdet, de fiskar som drillas där och får mycket mjölksyra, därmed sekundärt inte överlever på grund av att de blir föda åt andra predatorer. De orkar inte simma undan när de blir attackerade av andra rovfiskar.  En annan stor faktor för överlevnaden är vattentempen, höga temperaturer är lika med mindre syre i vattnet vilket bidrar till sämre överlevnad vid catch and release. Martin nämner att hans uppfattning om när man inte bör fiska efter gäddan är vattentemperaturer över 19 grader celsius.

Jag får en klump i halsen när jag hör detta. Tänker, så många sommargäddor jag tagit och släppt till baka. Jag kan bara reflektera över vad som skedde för sommaren 2018 då det var extremt varmt med flera skogsbränder runt om i vårt land. Uppe i Norrland stängde man flera fiskevatten på grund av den höga vattentemperaturen, vad gjorde vi här i södra Sverige åt gäddfisket. INGENTING! Jag kan bara dystert konstatera att det säkert var många gäddor som fick sätta livet till under den sommaren på grund av att det fiskats i alldeles för varmt vatten.20191119_192331Martin fortsätter föreläsningen, han pratar om att överlevande fisk kan komma att ändra sitt levnadsbeteende, vilket kan leda till försämrad tillväxt, ökad exponering för predatorer på grund av att de är för trötta efter drillning för att fly. Försämrad föryngring eller förtidig romläggning, försämrad lek eller ingen lek. Detta har jag inte reflekterat över måste jag motvilligt erkänna. Jag känner mig inte speciellt stolt över den jakt på nytt PB som ofta sker i samband med fiske under eller precis innan lek. Det är ju denna tid de stora romstinna gäddorna kommer kommer in på grunt vatten och är relativt lätta att komma åt för oss sportfiskare. Jag kommer i håg vad Per Larsson sade under sin föreläsning där han poängterade vikten av att inte lyfta romstinna gäddor ovan vattenytan, de är ju inte skapta för att vara ovan vattenytan, tyngdlagen sätter stor press på hinnor inne i fisken vilket kan leda till att hinnorna brister och orsakar skador som gör att fisken inte kan lägga sin rom eller rent av dör sekundärt. Visst, fisken simmar iväg tillsynes oskadd men hur vet jag att fisken inte är dödligt skadad på grund av felhantering som sportfiskare?? Det kan jag omöjligt veta.IMG_15021

Det finns få eller inga långtidsstudier på överlevnad efter att gäddan återutsatts enligt principen catch and release, därför har vi som sportfiskare ett mycket stort ansvar i den förvaltning av fiskepopulationer som finns i de kustnära områdena där gäddan har sina trivsellokaler.20191119_193609Ska vi ha catch and release som fiskbevarande metod? Ja vad ska vi annars göra? Sluta fiska helt, ta upp ett fåtal fiskar och sedan inte fiska mer det passet, nä det tror jag inte många ställer upp på och varför då? Är den egna ivern att fånga många och helst stora gäddor överordnat fiskens bästa? Martin fortsätter att prata, han anser att catch and release som metod är här för att stanna, och jag kan bara hålla med honom. Det är många olika faktorer som man måste ta hänsyn till när det diskuteras om gäddbeståndet ska förvaltas på lång sikt. Det är inte enkla svar på frågan om vad som gör att gäddpopulationerna förblir starka och hållbara. Catch and release är en förutsättning för att sportfisket ska kunna bedrivas i den omfattning som sker idag. Catch and release är beståndsvårdande.

Vad är alternativet? Att ta upp all den fisk som spöfångas och inte släppa tillbaka något? Nä det finns väl ingen som tror att fiskbestånden klarar av det uttaget. Det gäller att skapa förutsättning för god överlevnad! Här kommer forskningen att vara till stor hjälp, genom forskning föds kunskap och inte bara tyckande. Exempelvis hur viktigt det är att minimera luftexponeringen i samband med hantering av gäddan. 20191119_195659Martin trycker på vikten av att inte drilla fisken med för vek utrustning, då kan fisken i onödan samla på sig mjölksyra. Ha blöt avkrokningsmatta vilket skyddar slemskikt, använd även bra tång och gumerad håv. Hantera fisken med respekt och värdighet!

Jag kan ibland se på youtube att man inte alltid hanterar gäddan enligt vad jag anser vara god fiskeetik vilket gör mig ledsen. Det är många som ser upp till och har förebilder hos dessa sportfiskeikoner som näst intill har rocksjtärnestatus.20181220_112015Gälgreppet fiskeblogg är extra glad över att Martin förordar gälgreppet vid hantering av gäddan när avkrokning ska ske.

Viktigt är också att det finns tillgång till kraftavbitare om kroken skulle sitta djupt eller i gälbåge, och om möjligt avkroka i vattnet. Vidare diskuterade vi användandet av hullingfri krok. Min uppfattning kring att använda hullingfri krok vid gäddfiske är att det i alla avseende är skonsammast för gäddan vid avkrokning. Det är lättare att ta bort kroken om den skulle fastna i håvgarnet eller om du själv skulle kroka dig. Det finns fler och fler hullingfria trekrokar att tillgå på svenska marknaden och jag tror att det framöver kommer att bli  mer vanligt förekommande bland såväl spinnfiskare som flugfiskare. När det gäller utbudet av hullingfria krokar för flugfiskaren så finns det också även där att tillgå, man kan ju även knipa in hullingen på den krok man använder eller binder sina flugor på. Torsåsbygdens sportfiskeklubb arrangerar varje år Bergkvara Gäddfestival, från och med i år (2019) är det krav på hullingfria krokar, det är vi stolta över.

Martin är bekymrad för hur föryngringen ser ut i västra Blekinge.20191119_201450Värst är det i Valjeviken och Sölversborgsviken medans det ser bättre ut ju längre österut man kommer. Varför denna utveckling? Ja, teorierna finns men det är svårt att säga bestämt vad det beror på. En stor del i dilemmat verkar storspiggen vara. Storspiggen har siktats i stora mängder just i dessa utsatta områden. Torsken har haft storspigg som sin huvudsakliga föda men nu när torskbeståndet står på ruinens brant verkar det som om storspiggstimmen växt sig allt för stora. Sillen har också varit en stor predator på storspiggen berättar Martin men det är även hårt fisketryck på sillen och för att en sill ska äta storspigg behöver den vara av ansenlig storlek. Det hårda fisketrycket på sill gör att det inte längre finns sill i den storleken. Martin berättar att man i början av 1900 talet hade stora mängder storspigg i längs Blekingekusten, Så pass mycket så man startade tillverkning av olja på storspiggen. Detta desarmerade storspiggen så mycket att den nästan utrotades. Kanske gjorde denna åtgärd att gäddan bland annat kunde växa sig så stark längs med Blekingekusten? Att det förhåller sig som det gör nu med storspiggen kan förklaras med hur skärgården ser ut, i västra Blekinge är det öppet från havet och in på grundområdena medan det i Karlskrona och Ronneby skärgård är mer skyddat av öar, koppar och skär.received_10216465358204175Kan vi gör mer för att hjälpa gäddan att hålla sin population och helst växa i antal? Ja, absolut! Ett hållbart fiske med ett uttag som fiskpopulationen orkar med. Försöka hålla en balans mellan yrkesfisket på gädda och uttagen som sportfisket står för. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att bevara gäddan i våra kustområden. Tyvärr, kanske fel ordval men man kan inte heller bortse ifrån att det finns ekonomiska intressen som styr ganska hårt vad gäller gäddfisket. Framgångsmetoden tror jag är dialog mellan de olika intressen som påverkar gäddan och dess uppväxtmiljö. Ett annat sätt att påverka så att gäddan påverkas positivt är fredningsområden och fredningstider. I Kalmarsund han man sedan ca 14 år haft förbudstid vad gäller fiske efter gädda och abborre, tyvärr har det vad jag vet inte utvärderats men man kan väl knappast tänka sig att det skulle vara negativt för gäddan att slippa behövas störas eller spöfångas stup i ett under lekperioden. Liknande fredningstid och fredningsområden diskuteras nu flitigt att införas i Blekinge. Martin Stålhammar är djupt involverad i detta.20191119_202224received_10216465259161699received_10216465260081722Det var mycket intressant att höra Martin Stålhammar prata om catch and release utifrån hans avhandling. Stort tack för att du vill komma och föreläsa hos oss på Torsåsbygdens sportfiskeklubb! Gälgreppet får säkert anledning att snart igen dryfta frågor kring ämnet catch and release, det finns mycket mer att diskutera.

 Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i

/Tight Lines

 

4 thoughts on “Catch and Release, bra eller dåligt för gäddan?

  1. Mycket bra initiativ att ta dit nån som kan sin sak och vågar trotsa hysterin & de som sponsrar med stora fina båtar & lyxprylar som man promt måste ha för att fånga en gädda?

    Klart fisketrycket påverkar!! Men inget man vill tala om.. man vill sälja prylar.. 08or bedriver guide service på abborre i mönsterås.. tjänar pengar.. inte en krona till lokal fiskevård..

    Ett gott råd.. vårda skydda & värna ert vatten.. satsa på kvalitet istället för kvantitet.. Annars dyker skarven upp i mänsklig form.. Karlskrona kommer gå under.. Stora delar av norra Kalmarsund är de hysteri i enda upp i barnkammaren ocknebäck… som sagt.. slå vakt om era vatten..

    Ju fler som ligger på länsstyrelsen om totalförbud 1jan till 1 maj.. på fiske på all lekande fisk.. ju större chans att vårt kära gädd/abborre fiske överlever samt ihop med vattenvård & fiskevård såklart! Sen ska megatävlingarna bort.. förstör nåt enormt.. definitivt i våra vatten där fiskeförbud råder från 2004 1april till 1 juni… maxtal på 30 båtar.. inte mer.. våra vikar tål inte det..

    Mycket bra blogg inlägg.. hatten av..
    Roddan

    Gilla

  2. Jag tror den största och viktigaste förändringen vi lustfiskare kan bidra med är att börja arbeta med attityder kring vår hobby.
    Det handlar mycket om att lära sig att njuta av att just fiska. Det moderna gäddfiske har i mitt tycke tappat greppet…smågäddor(dvs allt som inte är PB) ses endast som något som måste betas av i jakten på Fångsten med stort F.
    Jag tror vi behöver ta det lite lugnt allesammans och försöka dämpa den fångsthysterin som råder. Jag tror inners inne att dom allra flesta ser en dag med spöet i näven som en lyckad dag oavsett om man fångat monstergäddan.

    Gilla

    • Hej Henric! Tack för feedback! Jag kan bara hålla med dig i det du skriver, det är en hysteri i jakten på den stora gäddan som man kan visa upp på sociala medier. Det glöms lätt bort att bara njuta av fisket.
      /Peter

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s