Gäddprofessorn informerar

Föreläsning med gäddan i fokus

För någon vecka sedan hade Torsåsbygdens sportfiskeklubb Per Larsson på besök, Per jobbar på Linneuniversitetet i Kalmar och forskar på bland annat gädda och gäddans livsmiljöer. Föreläsningen kom att handla om gäddans lekområden och om gäddans livscykel. Ett 20 tal likasinnade hade samlats för att höra om detta spännande ämne.

20180305_190116Det är fler och fler fiskeklubbar eller fiskevårdsföreningar som engagerar sig för att gäddbeståndet skall vara så stabilt och kraftfullt som möjligt. Per berättar att det på flera andra håll har anlagts så kallade gäddfabriker, en av människan konstruerad lekplats, en våtmark som i sin enkelhet ska så långt det går efterlikna en naturlig översvämmad strandäng. Det vanligaste är att den byggs så att vattenståndet (hög och lågvatten) styr när gäddan kan ta sig in eller ut ur våtmarken vid lek.

20180305_192222

20180305_193228Per poängterar att det är av stor betydelse för hur själva våtmarken ser ut i form av tillgång på växtlighet, djup osv. När gäddan ska påbörja sin lek styrs detta till stor del av temperaturen i vattnet, det är därför viktigt att gäddfabriken inte är för grund, det är då lätt att vattentemperaturen blir alltför hög och det då skapar en ogynnsam miljö för såväl romkorn som nykläckta yngel. Forskningen har visat att alla bäst resultat när det gäller att få ut så många gäddyngel som möjligt är enligt Pär att gäddorna själva har möjlighet att simma in i den konstgjorda översvämmade strandängen.

Torsåsbygdens Sportfiskeklubb har sedan några år haft en annan lösning på detta, klubben pumpar in vatten i en anlagd strandäng som inte har naturlig förbindelse med havet, sedan fiskas med handredskap romstinna honor och leksugna hannar upp och körs i baljor med syrepump till ”fabriken”, manuellt släpps sedan gäddorna in i gäddfabriken. Gäddorna får sedan i lugn och ro leka (under noga övervakande) och sedan släppas åter till friheten. Gäddynglen fångas sedan upp i en sorts stor sil och släpps ut vi havet på strategiska platser. Detta har dock skett med något skiftande resultat år från år men ambitionerna är stora. Ett projekt som jag förstått är unikt i sitt slag.

fb7

Screenshot_20180128-164859Per fortsätter att berätta om gäddans livscykel, och att man i gäddans hörselstenar kan likt årsringarna på ett träd räkna hur gammal gäddan är.

20180305_191255

20180305_191510Dessa hörselstenar behandlas på ett visst sätt så att det är möjligt att följa om gäddan är född och uppvuxen i söt eller bräckt vatten. Det har stor betydelse för hur pass bra gäddan klarar förändringar i sin livsmiljö det vill säga hur anpassningsbar den är när den vandrar mellan söt och bräckt vatten. Det står klart att forskningen visar att om gäddan är född och uppvuxen i bräckt vatten har de större chans att överleva, den klarar skiftena i vattnet bättre än om gäddan är född och uppvuxen i sötvatten. Intressant tycker jag!

20180305_191749

Jag har ofta trott att gäddan förflyttar sig över rätt så stora områden eftersom man sällan spöfångar samma gädda inom det område man ofta fiskar på (känns det som iallafall), men gäddan förflyttar sig inte så mycket geografiskt enligt Per. När man provfiskat efter märkt (taggad) gädda har det visat sig att gäddan är väldigt stationär i sin livscykel. Som jag uppfattat det har ändå åar och dess mynningsområden en stor betydelse för gäddans livscykel. Gäddans ursprungliga lekområden har minskat sett över tid på grund av bland annat utdikning. Per har svårt att peka på en faktor när det gäller varför gäddan minskat kraftigt i vissa områden, förmodligen är det en kombination av flera faktorer. Jag tror att det blir viktigare och viktigare att hjälpa gäddan med ”konstgjorda lekområden” via så kallade gäddfabriker om gäddan på sikt ska kunna anses ha ett starkt bestånd.

Per berättar att den fredningstid som gäller för gäddan i Kalmar sund inte är utvärderad, troligtvis kommer Torsåsbygdens Sportfiskeklubb att medverka i ett forskningsprojekt vad gäller antalet spöfångade gäddor inom ett begränsat område sett över tid, ett projekt som kan ge värdefull information om hur gäddbeståndet förändras över tid, det blir då vetenskapligt förankrat och inte bara ett tyckande från sportfiskare.

Vill man läsa mer om hur gäddfabriker blir till kan man gå in på Sportfiskarnas rapport 2012:5, där finns mycket läsbart, inte bara om gäddfabriker utan mycket annat eller göra som vi gjorde, kontakta ett universitet där det pågår forskning i detta ämne.

Det finns säkert anledning att återkomma i om detta imte minst när vi ser resultatet av 2018 års yngelproduktion i vår lokala gäddfabrik, bara kung bore släpper sitt grepp ska det nog gå bra.

Jag kunde ju inte hålla mig utan var ju tvungen att fråga vilket bete som bäst lurar gäddan (tänkte att passa på nu när man har en gäddprofessor att fråga), svaret blev: att gäddan nog föredrar levande bete:( men när Per hade tänkt till en stund var det nog så att gäddan gärna glupskt tar mindre beten/flugor enligt Per.

20180305_205634

Stort tack Per för en givande och intressant föreläsning!

Skitfiske på er alla önskar Peter och Andreas

Torsåsbygdens Sportfiskeklubb

/Tight Lines

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: