Hotet mot sportfisket #1

 Faktorer som hotar sportfisket

  • Sälen
  • Skarven
  • spiggen
  • människan
  • Miljön

Jag tänker i två inlägg dryfta mina tankar och funderingar kring ovanstående faktorer.

Eftersom jag bor nära Östersjöns strandlinje och fiskar huvudsakligen i skärgården belägen i södra Kalmar län och i Blekinge ligger denna del av Sverige mig närmast hjärtat. Jag har under årens lopp lagt märke till förändringar i populationer när det gäller främst gädda men även abborren. Jag har ofta ställt mig frågan vad detta beror på? Ja då menar jag förstås min upplevda minskning av antalet gädda och abborre.

I Östersjön finns både gråsäl och knubbsäl, gråsälen är vanligare i nordligare vatten.  Enligt Länstyrelsen i Kalmar län förekommer knubbsälen i Kattegatt och de södra delarna av egentliga Östersjön, huvudsakligen längs de danska och svenska kusterna. Av förklarliga riktar jag mitt största intresse till södra Östersjön. I södra Kalmarsund finns tre kolonier; Värnanäs (Småland), Eckelsudde (Öland) och Abrahamnsäng (Blekinge), som utgör mer än två tredjedelar av Östersjöns nuvarande bestånd. Knubbsälpopulationen i södra Kalmarsund ligger numera alltså på drygt 500 djur. Fördelningen av beståndet mellan dessa lokaler har varierat under senare år, men det är tydligt att andelen av beståndet minskar i Värnanäs, medan Eckelsudde under det senaste decenniet fått en allt viktigare roll som reproduktionslokal.

Knubbsäl. Ill: Jonas Lundin

Knubbsälen har en ”uppnäsa” och påminner om en hund i profil.
Ill: Jonas Lundin

Trots den begränsade uppgången för sälbestånden i Kalmar län har skadorna på fisk och fiskeredskap ökat på senare år. I genomsnitt äter en gråsäl i Östersjön 5 kilo per dag, det innebär att på årsbasis blir ett betydande antal kilo fisk som sälen äter. Enligt uppgift är den huvudsakliga födan vad gäller fisk strömming men min personliga åsikt är att sälen väldigt gärna jagar mat inne på grundområden i den kustnära skärgården det vill säga där gäddor och abborre har sina huvudsakliga lokaler. Sälen slukar då i sig den fisk som kommer i dess väg.

Det kan inte nog betonas vilken vikt åarna har i vårt kustnära landskap när det gäller ”barnkammare” och reproduktionslokaler för många av våra fiskarter. Att vara vandringsfisk eller stationär fisk i dessa vatten är något som jag inte avundas på! Det känns istället mer som ett lotteri om fisken skall kunna vandra ut och in ut åmynningar. Om du tänker att du är ett smolt eller liten gädda på väg ut i havet menar jag att hinder i deras väg kan vara en sälkoloni, eventuella fasta (olagliga) fångstredskap, hungriga spiggar, skarvar samt yrkesfisket och miljöpåverkan. Som jag ser det är det ett nålsöga att bokstavligen simma igenom och det är förståligt att det inte är många gäddor som når vuxen ålder. Det är därför än mer viktigt att vi människor i den mån vi kan underlättar och kämpar för att fler fiskar kan nå vuxen ålder.

Sälen till exempel har vad jag vet inga naturliga fiender i våra vatten, eftersom populationer då har en tendens att växa sig allt för stora vore önskvärt att man bedrev skyddsjakt på säl för att hålla nere populationerna. Det är då viktigt med ett nära samarbete med organisationer såsom länsstyrelsen och universitet så att man på ett vetenskapligt sätt kan påvisa hur stora populationerna bör vara, detsamma gäller skarven.

I Sportfiskarnas rapport 2012:5 kan man läsa att även storspiggen har stor effekt på abborrynglets möjlighet till överlevnad. Predation på larver är orsaken, inte svält på grund av konkurrens. Abborrynglens storlek är också viktig, vilket betyder att tidpunkt när spiggen vandrar in i lekvikarna är avgörande. Alltså, om spiggen kommer in sent i lekvikarna kan de inte beta ner rekryterna av abborre. I sex vikar med gott om abborre gick det att se hur tätheten av abborryngel sjönk drastiskt när spiggen vandrade in i systemet. Öppna vikar mot havet har ofta tidig invandring av spigg, medan det i mer slutna vikar, långt till öppna havet har en senare invandring av spigg. Slutsatsen av det kan alltså vara att skyddade vikar långt inne i skärgårdar inte drabbas lika hårt av påverkan från spigg, men att det i öppnare habitat kan innebära en större påverkan. Min personliga åsikt är att detta även gäller gäddyngeln.

Vidare har sportfiskarna sammanställt i sin rapport 2012:5 ”Åtgärdsbehov för gädda och abborre” de behov och behövda åtgärder som syftar till att bestånden av gädda och abborre skall vara livskraftiga och hållbara.  Både skarv och säl kan ha lokal påverkan på bestånd av abborre skriver sportfiskarna, men gruppen var helt överens om att predation från fiskätande fåglar och däggdjur sannolikt inte ligger bakom den storskaliga minskningen av abborre längs med ostkusten. Sportfiskarna skriver vidare att andra arter som traditionellt ansetts som ”skräpfisk” såsom gädda höjts väsentligt. Detta bottnar dels i ett ökat intresse för fiske efter framförallt gädda, men också i att en helhetssyn på ekosystemet blivit mer allmänt i fiskevårdskretsar. En annan aspekt är att bestånden av gädda, abborre och andra arter som tidigare ansågs finnas i ”överflöd” minskade märkbart längs ostkusten.

Även Fiskejournalen har uppmärksammat detta i sin artikel Vem konkurrerar om fisken i Östersjön. Där framgår det klart och tydligt att både säl och skarv har stor inverkan på populationsstorlekarna vad gäller gädda, abborre och flera andra arter som lever längs med Sveriges kuster. Vidare skriver fiskejournalen om skarven och dess inverkan på fiskbestånden, jag anser att det måste tas ett samlat krafttag kring dessa faktorers betydelse, mer än det görs idag. Intresseorganisationer såsom sportfiskarna jobbar hårt redan idag för ett hållbart fiske på sikt.

Liten gädda 27537311_10215119680123064_1693444557_oEnskilda intressenter såsom lokala fiskeklubbar likt Torsåsbygdens sportfiskeklubb  har ambitionen att på lokal nivå kunna vara med och påverka så att fiskbestånden blir kraftiga och står sig starka över tid. Som exempel kan nämnas arbetet med ”gäddfabriken” som klubben gjort under några år nu. Med stöd av och i samarbete med bland annat länsstyrelsen och ”vision Bergkvara” har Torsåsbygdens sportfiskeklubb skapat en yngelfabrik dock med något skiftande resultat men ambitionerna är stora. Ett projekt som jag förstått är unikt i sitt slag. Klubben pumpar in vatten i en anlagd strandäng som inte har förbindelse med havet, sedan fiskas med handredskap romstinna honor och leksugna hannar upp och körs i baljor med syrepump till ”fabriken”, manuellt släpps sedan gäddorna in i gäddfabriken. Gäddorna får sedan i lugn och ro leka (under noga övervakande) och sedan släppas åter till friheten. Gäddyngeln fångas sedan upp i en sorts stor sil och släpps ut vi havet på strategiska platser.

27485375_10215119749444797_2042629589_o

 

27485255_10215119805886208_78057680_oI sportfiskarnas rapport 2012:5 framgår det hur man kan anlägga en gäddfabrik. Den naturliga platsen för gäddor att leka i kustmynnande vattendrag är på
översvämmade områden där vårfloden håller sig kvar och vattnet kan värmas
upp snabbt. Tyvärr finns det väldigt få naturliga habitat av denna typ kvar, då de
flesta avrinningsområden är påverkade av dikning och rätning med målet att få
ut vattnet till havet så fort som möjligt. Att återskapa hela vattendrag till
ursprunglig form och funktion är tyvärr oftast inte realistiskt med tanke på
kostnader samt nuvarande markanvändning. Lösningen blir att skapa en översvämmad våtmark under kontrollerade former. Syftet med skapandet av översvämningsvåtmarkerna är alltså att återskapa eller efterlikna de ursprungliga våtmarker som fanns en gång.

En konstruerad översvämningsvåtmark innebär att vatten (delflöde eller hela
vattendraget) leds in från vattendraget och tillåts svämma ut över låglänt mark. Oftast mynnar våtmarken ut i huvudvattendraget genom en fiskväg samt med en reglerbar fördämning vid sidan om. En vallkonstruktion som löper efter en eller flera av våtmarkens sidor krävs oftast för att möjliggöra att hålla kvar vattnet. Gäddan föredrar att leka på grunt vatten som värms upp tidigt på våren. Det varma och näringsrika vattnet gör att rommen kläcker tidigt och ynglen växer snabbt. Leksubstratet i våtmarken ska med fördel bestå av betat gräs och/eller halvgräs. På växtligheten fäster rommen och riskerar därmed inte att kvävas i bottensedimentet. Gräset medför också rikligt med gömslen för ynglen.

Inom ett forskningsprojekt i Kalmar skapades för några år sedan den första översvämmade våtmarken som anlades specifikt för gäddlek ligger i Oknebäck/Kronobäck utanför Mönsterås. En damm med reglering och fiskväg anlades vilket medförde att befintlig betesmark säsongsvis kunde översvämmas. För att leda ut vattnet vid låg vattenföring grävdes en fåra genom våtmarken. Grävningen gjordes så liten som möjligt för att påverka betesmarken så lite som möjligt.

Sportfiskarna skriver i ovan nämnda rapport 2012:5 att på senare år har emellertid många fiskevårdsprojekt inriktade på gädda kommit igång och forskning har gett ny kunskap att omsätta i praktisk fiskevård likt det arbete Torsåsbygdens sportfiskeklubb genomför.

Det är enligt mig oerhört viktigt att debatten om det hållbara sportfisket underhålls, lika viktigt är att olika organisationer både på nationell och lokal nivå kan samarbeta i stävan mot rena och opåverkade vattendrag och kuster samt en stor artrikedom i densamma. De rapporter och artiklar jag refererar till är skrivna för några år sedan, jag tror mycket har hänt sedan dess och att populationsbestånden av framför allt säl har ökat markant sedan dessa rapporter skrevs. Det förekommer i dag en rad olika projekt runt om i vårt land som vart och ett naturligtvis är lika viktigt vad gäller att få ett sammankopplat friskt ekosystem där alla arter kan leva i symbios. Tillsammans kan vi påverka!

I nästa inlägg diskuterar jag människan och miljöns påverkan på sportfisket.

Det är som vanligt viktigt att poängtera att detta är mina personliga tankar och funderingar som framkommit efter åratals fiskande, testande av nya metoder eller lösningar.

/Tight Lines

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: